Hmrmmmpff!!!

Den som uppfann att hundar ska duscha...DEN varelsen skulle jag vilja ta ett

allvarligt snack med, för VEM sa NÅGOT om att JAAAAG...ZELDA...skulle bli utsatt

för denna traumatiska upplevelse??? Nästa gång SKA jag hinna rulla mig på den där

döda grodan INNAN hon ser det...det man inte vet gör heller inte ont!! HAHA!!

Meeen...tiiihiHiHii...människan som tvingade mig

att ta det där livsfarliga hoppet ner i badkaret fick så hon teg...HMMM, fast teg, det gjorde

hon INTE för hon lät som en brölande hormonstinn älgtjur där hon gick och torkade efter

mig när jag tackade för den blöta uplevelsen!!! Skaka, skaka kropp och ruuuumpa...hihii...

den där SEAN BANAN han kan det han så jag härmades lite där..."fniss"...

Men en sak kan jag inte förstå...hur kan hon själv sen...och helt FRIVILLIGT hoppa ner

i detta kar och blöta ner sig??? Obegripligt enligt mig...

Tack och hej leverpastej///ZELDA

Hallå i stugorna och tallarna!

Idag var en helt vanlig förunderligt bra dag...tycker jag...har nämligen förärat Mälarens vatten med att doppa min päls i den, hmmm nååååja, doppa o doppa..."morsan" kastade i min pinne som jag bara var tvungen att hämta, detta gjorde hon med ett larvigt leende på sina läppar...jag lufsade ut och hämtade in den...och hon kastade i den igen!!!...undrar VEM som tyckte detta var skoj...fast jag tyckte nog det var lite skönt ändå att åtminstone ha doppat tårna...liksom...badkrukan på stranden skyllde på att hon glömt bikinin...men jag vet jag, den riktiga orsaken...hiihiHi...vit som ett lakan och med dallrande lår och mage som hänger som en vetedeg...

Jahopp...då satt man här igen, och det har välan inte hänt så mucho..jo, man kanske nu kan säga att sommaren har kommit...men mellan dig och mig, så...tycker jag INTE OM NÄR DET BLIR FÖÖÖR VARMT...jag svettas, jag ooorkar bara inte anstränga mig nåt vidare...tungan hänger som en slirre, nästan så man får skavsår på den då den hänger farligt nära marken...och det, det är illa det...trust meee!! I morron ska vi visst åka bil...ut på landet, det gillar jag...både åka bil och vara på landet...där, mina vänner, får jag lunka på bäst jag vill, det är mysigt! Ett år, när det var såååå varmt...varmare än hett nästan...grävde jag mig en mysig liten gropis under huset...svalt och skönt var det där i skuggan...I PROMISE YOUUUU!!! Tyvärr stannar vi bara över den lilla dagen, men hörde nåt mumlande om att senare i sommar blir det nåååågra dagar till...tjohoo jopphejdi hejdi hejdaaa tralla la la!!

Hej hopp i stugorna!!

Här halkar man in på nåt halt och klibbigt...för jag hittade hit efter dessa månader av frånvaro.

Long time no see...som dom lärde brukar säga, men jag säger som så att BÄTTRE SENT ÄN ALDRIG

Allting är ju så förbajjat kul i början och då hänger man kvar likt en plåsterlapp med epoxylim.

Men efter att plåsterlappen lyckats bli avlägsnad ska det väl förhoppningsvis bli en något lite

jämnare ström med denna blogg...det är ju i allafall lite kul detta  

Om någon ute i cybern vill läsa, titta och begrunda...eller kanske bara lämna en liten kommentar

eller fråga nåt snällt, så går detta alldeles finemangsen...så klart!

Lite bilder från Zelda's morgon kanske kan glädja en och annan varelse...själv går jag och

puttrar på en liten påtår så jag står mig tills nästa gång.

Tjingeling alla mumsisar där ute!

(klicka på bilderna så blir dom större)

HURRA...HURRA...världens bästa ZELDA fyller ju 7 år idag. Och självklart skulle det firas med ett mindre dunder och brak. Dagen var inte bättre än att även världens bästa STELLA förgyllde denna högtid!

Nåväl...gräddtårta blev det ju inte och inte heller några flottiga munkar som lägger sig på fel ställen (är ju förresten inget för en hund, även om det skulle ha uppskattats...jag lovar!!!) Nä, en tallrik med lite banan och persika, ett märgkex och några torkade Lyxsnittar med lever blev det dock, vilket försvann fortare än det kom på tallriken. Till barnbarnets och min skönsång åtnjöts dessa delikatesser fullt ut och utan att (nästan) blinka!

Nu ligger födelsedagshunden nedanför soffan och är förhoppningsvis nöjd och säkert hoppas på att man ska fylla år i morron med...och nästa dag...och nästa...och...!!!

(pssstt...som ni kanske vet är bilderna klickbara och visas då i större format)

Trodde att det skulle bli en helt vanlig morgonrunda, som det brukar vara, typ. Men icke sa nicke, fast på sätt och vis blev det ju ändå det, men känslomässigt var det som en storm av känslor. Det var så...MAGISKT på nåt sätt. Känslorna som kom över mig fick mig att känna att ALLT var med mig, det fanns inga bekymmer. Det kändes så skönt att känna solens lagom varma strålar lysa på oss och ett tag kastades jag nästan tillbaka till barndomens bekymmerslösa tillvaro. Jag var för ett kort ögonblick den där lilla flickan som tog mamma i hand och vi gick ut på picnic med min trekantiga favoritfestis med citronsmak. Morgonen var MIN med all dess skönhet och dagen skulle bjuda på den där härligt lagomvarma dagen med lek och stoj. Jag kan egentligen inte fullt ut berätta känslan jag hade, det är svårt att beskriva en känsla, men på något sätt var jag inte ensam (självklart inte...ZELDA var ju med) men det var även ett annat sällskap jag inte kunde se, bara känna närvaron av. Jag ville inte gå hem, ville ha kvar den sköna känslan av frid, av lugn, av...KÄRLEK    Så vi satte oss på en liten berghäll, precis bredvid dagiset och bara...NJÖT! Ville stanna kvar, ville boa in mig i all denna kärlek och frid som omslöt mig. Jag rös av välbehag och skäms inte ett dugg för att erkänna att allt detta gav mig blöta ögon. Jag kommer att bevara denna känsla djupt inne i min själ...plocka fram den när livet känns svårt. Känner en sådan tacksamhet över att vara jag...över allt livet gett mig...över allt jag har. Jag älskar mitt liv trots vissa motgångar. Men...jag har KÄNSLAN                

Idag blev det en tur ner till hundbadet i Stäket. Med kaffe, mackor och brorsan i sällskap så tågade vi ner i den kvalmiga hettan. Zelda var ovanligt pigg trots värmen...i allafall på vägen dit!! Hemåt var det andra takter, tungan hängde som en slips på henne, ja på brorsan och mig med förresten, men bara nästan!

Strax innan vi skulle svänga ner till stranden visste Zelda exakt vart hon skulle, hon girade till vänster och la in turbon...väldigt bråttom med andra ord. Jag kopplade loss henne och hon blev som en kalv på grönbete för första gången. Sen gick hon raka vägen ner till vattnet och gjorde den sedvanliga proceduren...att doppa tassarna! Det KAN också gå att doppa magen lite grann om man är tvungen att hämta pinnen som nån kastat i vattnet!!! Eftersom Zelda har löparskorna på sig...hon löper alltså...så kan det bli lite tokiga saker. Denna gång var det ju så väldigt roligt att kissa i vattnet och det gjordes hela 5 gånger    Ja ni tjejer kanske vet hur det är under de perioderna...själv har jag glömt det då det var så länge sen jag var i dessa perioder  

Det kan inte upprepas för ofta för NANOOK måste hittas och få komma hem där han riktigt hör hemma. Snälla, läs och gör det DU kan för att han ska få komma hem till dom som saknar honom och behöver honom! Har du facobook, gå gärna in och gilla sidan och gör det DU kan och vill. Länkar nedan till facebook och hemsidan!

http://www.facebook.com/pages/Hjalp-oss-hitta-NANOOK/173610386030833

http://www.hittananook.webs.com/