Hallå i stugorna och tallarna!

Idag var en helt vanlig förunderligt bra dag...tycker jag...har nämligen förärat Mälarens vatten med att doppa min päls i den, hmmm nååååja, doppa o doppa..."morsan" kastade i min pinne som jag bara var tvungen att hämta, detta gjorde hon med ett larvigt leende på sina läppar...jag lufsade ut och hämtade in den...och hon kastade i den igen!!!...undrar VEM som tyckte detta var skoj...fast jag tyckte nog det var lite skönt ändå att åtminstone ha doppat tårna...liksom...badkrukan på stranden skyllde på att hon glömt bikinin...men jag vet jag, den riktiga orsaken...hiihiHi...vit som ett lakan och med dallrande lår och mage som hänger som en vetedeg...

Jahopp...då satt man här igen, och det har välan inte hänt så mucho..jo, man kanske nu kan säga att sommaren har kommit...men mellan dig och mig, så...tycker jag INTE OM NÄR DET BLIR FÖÖÖR VARMT...jag svettas, jag ooorkar bara inte anstränga mig nåt vidare...tungan hänger som en slirre, nästan så man får skavsår på den då den hänger farligt nära marken...och det, det är illa det...trust meee!! I morron ska vi visst åka bil...ut på landet, det gillar jag...både åka bil och vara på landet...där, mina vänner, får jag lunka på bäst jag vill, det är mysigt! Ett år, när det var såååå varmt...varmare än hett nästan...grävde jag mig en mysig liten gropis under huset...svalt och skönt var det där i skuggan...I PROMISE YOUUUU!!! Tyvärr stannar vi bara över den lilla dagen, men hörde nåt mumlande om att senare i sommar blir det nåååågra dagar till...tjohoo jopphejdi hejdi hejdaaa tralla la la!!

HURRA...HURRA...världens bästa ZELDA fyller ju 7 år idag. Och självklart skulle det firas med ett mindre dunder och brak. Dagen var inte bättre än att även världens bästa STELLA förgyllde denna högtid!

Nåväl...gräddtårta blev det ju inte och inte heller några flottiga munkar som lägger sig på fel ställen (är ju förresten inget för en hund, även om det skulle ha uppskattats...jag lovar!!!) Nä, en tallrik med lite banan och persika, ett märgkex och några torkade Lyxsnittar med lever blev det dock, vilket försvann fortare än det kom på tallriken. Till barnbarnets och min skönsång åtnjöts dessa delikatesser fullt ut och utan att (nästan) blinka!

Nu ligger födelsedagshunden nedanför soffan och är förhoppningsvis nöjd och säkert hoppas på att man ska fylla år i morron med...och nästa dag...och nästa...och...!!!

(pssstt...som ni kanske vet är bilderna klickbara och visas då i större format)

Trodde att det skulle bli en helt vanlig morgonrunda, som det brukar vara, typ. Men icke sa nicke, fast på sätt och vis blev det ju ändå det, men känslomässigt var det som en storm av känslor. Det var så...MAGISKT på nåt sätt. Känslorna som kom över mig fick mig att känna att ALLT var med mig, det fanns inga bekymmer. Det kändes så skönt att känna solens lagom varma strålar lysa på oss och ett tag kastades jag nästan tillbaka till barndomens bekymmerslösa tillvaro. Jag var för ett kort ögonblick den där lilla flickan som tog mamma i hand och vi gick ut på picnic med min trekantiga favoritfestis med citronsmak. Morgonen var MIN med all dess skönhet och dagen skulle bjuda på den där härligt lagomvarma dagen med lek och stoj. Jag kan egentligen inte fullt ut berätta känslan jag hade, det är svårt att beskriva en känsla, men på något sätt var jag inte ensam (självklart inte...ZELDA var ju med) men det var även ett annat sällskap jag inte kunde se, bara känna närvaron av. Jag ville inte gå hem, ville ha kvar den sköna känslan av frid, av lugn, av...KÄRLEK    Så vi satte oss på en liten berghäll, precis bredvid dagiset och bara...NJÖT! Ville stanna kvar, ville boa in mig i all denna kärlek och frid som omslöt mig. Jag rös av välbehag och skäms inte ett dugg för att erkänna att allt detta gav mig blöta ögon. Jag kommer att bevara denna känsla djupt inne i min själ...plocka fram den när livet känns svårt. Känner en sådan tacksamhet över att vara jag...över allt livet gett mig...över allt jag har. Jag älskar mitt liv trots vissa motgångar. Men...jag har KÄNSLAN                

Idag blev det en tur ner till hundbadet i Stäket. Med kaffe, mackor och brorsan i sällskap så tågade vi ner i den kvalmiga hettan. Zelda var ovanligt pigg trots värmen...i allafall på vägen dit!! Hemåt var det andra takter, tungan hängde som en slips på henne, ja på brorsan och mig med förresten, men bara nästan!

Strax innan vi skulle svänga ner till stranden visste Zelda exakt vart hon skulle, hon girade till vänster och la in turbon...väldigt bråttom med andra ord. Jag kopplade loss henne och hon blev som en kalv på grönbete för första gången. Sen gick hon raka vägen ner till vattnet och gjorde den sedvanliga proceduren...att doppa tassarna! Det KAN också gå att doppa magen lite grann om man är tvungen att hämta pinnen som nån kastat i vattnet!!! Eftersom Zelda har löparskorna på sig...hon löper alltså...så kan det bli lite tokiga saker. Denna gång var det ju så väldigt roligt att kissa i vattnet och det gjordes hela 5 gånger    Ja ni tjejer kanske vet hur det är under de perioderna...själv har jag glömt det då det var så länge sen jag var i dessa perioder  

Det kan inte upprepas för ofta för NANOOK måste hittas och få komma hem där han riktigt hör hemma. Snälla, läs och gör det DU kan för att han ska få komma hem till dom som saknar honom och behöver honom! Har du facobook, gå gärna in och gilla sidan och gör det DU kan och vill. Länkar nedan till facebook och hemsidan!

http://www.facebook.com/pages/Hjalp-oss-hitta-NANOOK/173610386030833

http://www.hittananook.webs.com/

Sagt och gjort...det blev en tur in i dom stora skogarna i Kallhäll idag. Utrustad med en liten hink tänkte jag få ihop några små blåbär, i allafall så jag kan mixa till en smoothie med blåbär och banan till tvsoffan lite senare! Trots hörsägen om att det ska finnas vildsvin i trakterna vågade vi...ja Zelda har säkert ingen tanke på dom, hon vet nog inte om dom. Men jag är (rent ut sagt) skiträdd för att möta en sån i snåren!!! Men...utrustad med modigkepsen trotsade jag "faran" och klampade modigt iväg. Och blåbär finns det, men ack så små vissa är så man får leta upp lite skugga och lyfta på riset så kan man få full pott. Full koll på vart stigen finns var ett måste för att inte tappa bort sig...men den risken är ganska försvinnande liten för SÅ stort ÄR det faktiskt inte ändå, men tillräckligt i allafall kanske.

Zelda gillar blåbär, inte att plocka utan man ska leverera dom rakt i munnen på henne, så det blev ett blåbär till Zelda och ett i hinken...typ! Att rulla sig bland riset var en höjdare tyckte Zelda, vad annars!!! Tur att hon är så mycket svart för annars hade hon sett ut som Pippi's Lilla gubben all over. Nu syns det bara ett litet "kastmärke" i pannan.

Nu när det inte längre finns nån risk att man blåser över räcket eller svettas bort i hettan, så ska jag ta en härligt god mugg   och en   på min svala, sköna balkong med skugga!!! 

Först några bilder från dagens äventyr ses här:

"Kastmärket"

Ha en fortsatt skön sommar ute i stugorna   

Lördag ja...var nere på ängen och motionerade. Men om det nu var någon som trodde att jag själv var så ambitiös så blev nog en del besvikna. Zelda däremot sprang omkring som en kalv på grönbete bland harar och allehanda fåglar, vilka hon inte gav nån större notis om, däremot var harskiten bra mycket intressantare. Så denna hurtiga  text gick vi bara förbi utan att det dåliga samvetet gnagde hål på hjärnan och förstörde det lilla som faktiskt finns kvar...kan ju komma att behöva det i framtiden...kanske!

Djurlivet vid dammen är väl inte så mångsidig, men en och annan pippi letar sig dit...ganska många faktiskt för ofta kommer folk med sina brödpåsar och kastar åt dom mögligt (?) bröd. Har även funnits spaghetti, pizza och apelsiner slängda vid kanten...bl.a ska jag väl säga. Kanske det inte smakade så gott, men då finns det alltid lite harskit att knapra på om det skulle viljas!!! Är inte alls förtjust i detta matande då det siktats större råttor i periferin...och sen tycker Zelda det är ovanligt gott med omväxlande föda. Men se där, då är "morsan" framme och förstör hela kalaset och man får titta ner i en skål med dom dära vanliga torra kulorna när man kommer hem.

Ett annat djur som är vanligt vid denna damm, eller runt omkring i allafall, är denna lurviga varelse i olika storlekar och utseende:

Men som tur var denna lördagmorgon så var det bara den där sorten av "Pinnus tuggis" som var i farten. Då kunde man springa och skutta runt precis som man behagade...hon bara älskar det!!! Jag själv tog det väldigt piano!!!

DJUR ja...älskar inte alla djur. Det finns dom man skulle vilja försvann från jordens yta. Fästingen är en stor favorit och ligger MYCKET bra till på den listan. Zelda stoltar med ett "fästinghjärta" om halsen, vilket vi fick byta till efter att halsbandet helt plötsligt fick för sig att börja klia. Lika bra det för hjärtat är ju på långa och många vägar bra mycket bättre. Inga gifter eller annat skit som är farligt! Jag skulle själv behöva nåt sånt då jag blev biten av ett sånt där avskyvärt och hatat djur som gav mig borrelia.

Det ser mörkt ut och verkar ha svårt för att bestämma sig för om det ska släppas ner lite regn eller inte...

Ha det gott i stugorna och trevlig fortsatt sommar!